Slåtthaug 400 m skridskobana
Kuststaden Bergen i Norge förknippas vanligtvis inte med vinteridrott. Klimatet präglas av ordsjöns och Atlantens vindar och regn. Tidigt på 70-talet började några entusiaster att planera för en konstfrusen 400 m skridskobana i Bergenområdet. Olika förslag lades fram, men realiserades inte. Planerna hade ännu inte politisk förankring. Ett annat problem var osäkerheten kring vilka kyleffekter som egentligen krävdes på en plats där hög temperatur, vind och mycket nederbörd präglar vintrarna.
Klicka på bilderna för förstoring.
Konstfrusen skridskobana
Under mitten av 80-talet fick förslaget politiskt stöd och Fritidsförvaltningen i Bergens kommun började planera för en skridskobana på Slåtthaug utanför Bergen. 1991 byggdes en konstfrusen skridskobana med asfalt/stenmjölsbädd och kylanläggning med ammoniak som köldmedium på totalentreprenad. Anläggningen projekterades av Ingenjör Björn Sollie.
Skridskobanan blir solfångare
I samband med en större satsning på energiekonomisering i området, presenterade Björn Sollie dén att använda skridskobanan som solfångare, och låta kylanläggningen och en värmepump leverera energi till omkringliggande byggnader. En stora årliga energimängder skulle kunna levereras till tre närliggande skolor och andra byggnader.
Både kyla och värme
Projektet realiserades gemensamt med den lokala elektroplaneringsfirman Monstad AS och
färdigställdes 1994. Kylanläggningen byggdes till med bl a en 40 bar värmepump. Fjärrvärmerör
lades fram till skolornas gemensamma energicentral. En elpanna för tillfällig drift installerades också.
Lång säsong ger mer värme
Det ofta skiftande klimatet under vintersäsongen ger långa driftstider för kylanläggningen, och skapar således gynnsamma förhållanden för värmepumpen. Under konstissäsongen arbetar kylanläggning och värmepump som en tvåstegs process. Även under tiden då det inte finns konstis, är energibehovet stort, och värmepumpssteget kan då arbeta som en enstegs process med värme från banytan.
Ekonomiskt resultat
Värmepump, elpanna och fjärrvärmerör kostade NOK 3,4 milj. Från 4:e kvartalet 1995 till 4:e kvartalet 2000 hade installationen tjänat in NOK 3,73 milj Värmepumpen har levererat en årlig energimängd motsvarande 1 200 000 kWh. Förbrukningen av el till drift av värmepumpen har varit ca 300 000 kWh.
Kontakta oss
Kvalitetssäkring
Referenser
